Vi satt och såg melodifestivalen igår. Minns ni Jenny Silvers låt? Vrid upp volymen och lyssna på första versen. Det låter som att någon gillat Fever Ray och velat göra en tråkig och radiovänligare sång på det. Koreografin bygger på en flygvärdinna som visar vägen ut ur flyget. Kläderna är tillverkade av en 1800-talsfåtölj. Låten kom sist. Så går det när man vill vara märkvärdig.
Salem Al Fakir gick vidare till globen. Det kan inte ha haft något att göra med att de fyra takterna som refrängen bestod av spelades sammanlagt nio gånger under tre minuter?
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar